För mig är det helt obegripligt att vi den grå massan inte agerar. Alla vet att det är fruktansvärt att bli så gammal skröplig att du av nåder får en plats på ett äldreboende. Själv vågar jag inte ens tänka tanken på att bli gammal.

Det finns en värdegrund som våra äldreboenden ska vila i. Den består av många fina ord. Men när människor blir till siffror så kan det trixas rejält med vad värdegrunden egentligen innebär. Det handlar om att tolka värdegrunden på ett sådant sätt att man får ut minsta möjliga av värdegrunden. Värdegrunden måste följa budget och anpassas efter minsta möjliga kostnad.

Var är moralen? Vilket samhälle vill vi ha? Jag blir arg när jag hör om skattesänkningar för den grå massan som jag själv tillhör. Varför ska jag ha tusen kronor extra i plånboken när mina äldre släktingar lider? Sänk inte skatten, satsa på vården.

Vården av våra äldre ska vara lustfylld. Det måste bli en trevlig och attraktiv arbetsplats utan stress. Som besökare ska man bli upprymd efter ett besök. Vi ska sväva hem med lätta steg, i förvissningen om att mamma, pappa, mormor, morfar, eller farmor och farfar inte kunnat ha det bättre. Våra äldre ska få tid. Det förtjänar dom. Maten ska inte komma i plåtlådor, den ska lagas på plats. Det ska dofta genom korridoren när det vankas mat, jag menar matlusten blir oftast inte större ju äldre vi blir, därför måste något trigga igång smaklökarna och längtan efter mat.

Varje äldreboende borde inte, utan ska ha en egen kock, om du frågar mig. Under helgerna så ska maten vara något alldeles extra, för att inte tala om högtiderna. 

Alla boende ska ha rätt att gå ut flera gånger om dagen om de vill. Sedan tycker jag att det är givet att rummen där våra äldre bor, ska få ha sin personliga prägel. Finns inget värre än att inte trivas i sitt rum.  

Det ska också erbjudas fritidssysselsättning av olika slag. För dem som orkar tycker jag även att det ska erbjudas olika typer av utflykter. Boendet ska ha en trevlig och handikappsanpassad trädgård med fruktträd, och trädgårdsland, bär och blommor. Det ska vara vackert och stimulera alla våra sinnen. För de som orkar och vill ska få engagera sig i trädgårdsgrupper. Det ska finnas anställda som har hand om den yttre miljön och dessa aktiviteter.

Att regelbundet få massage, fot och nagelvård är annat som borde vara ren självklarhet. Det ska finnas val och självbestämande. Vill du ta en dusch på en tisdag, så måste det vara ok. Vill du gå på stan för att hitta en ny vårjacka, så ska det finnas personal som går med.

Allt det ovan är ett minimikrav för att jag ska acceptera att en dag hamna i ett äldreboende.

Hur ska vårt samhälle vara uppbyggt? Jag är inte mycket för filosofi och styltiga resonemangsmodeller. Men en man inom filosofin som jag fastnat för är John Rawls.  Hans tankeexperiment ”Okunnighetens Slöja” är något jag tror på.   

Om jag minns rätt så gick experimentet ut på följande. Tänk dig att du ska skapa ett samhälle. Du vet inte vilken position i samhället du kommer ha, eller uppnå. Du vet inte om du är intelligent eller obegåvad. Vilket kön eller etnicitet du tillhör, eller utbildning du kommer att ha. Med dessa förutsättningar: hur vill du då att samhället  du ska skapa ska se ut?

Antagligen skulle de flesta av oss under ”okunnighetens slöja” tycka att det ska vara lika lön för män och kvinnor. Att samhället skulle vara jämställt. Vi skulle också anse att rasism inte borde existera.

Eftersom att du inte känner till din position i samhället så skulle det antagligen också vara ett samhälle med mindre klyftor mellan rik och fattig. Ett samhälle där alla har samma rättigheter och friheter.

En dag blir vi också gamla.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/alexschulman/article17519191.ab

Ok. Min dröm är kanske lite mindre än Martin Luther King, Jr. Men ändå. Jag ska åka till Prag i slutet av oktober, tillsammans med elva vänner/bekanta. Lite av en blandning. Elva killar runt trettio år. Gabbe agerar som vanligt reseledare med bravur.

I år har han kläckt idén att vi ska ha en mustasch-kamp. Prostata tänker ni. Nej vår kamp handlar om att vi alla tolv ska odla mustasch, sedan två veckor tillbaks. Själva kampen inleds vid incheckning och avslutas med omröstning på bäst/vackrast mustasch under sista dagen i Prag. Det är humor.

Tänk tolv personer på rad som går ombord på planet med mustasch. Fantastiskt. Eller humorn i att tolv män med mustasch bokat dubbelrum på hotell. Underbart att stå där i lobbyn och ta emot nycklar.    

Känn på den här. Tänk dig att du jobbar i restaurang, och det visar sig att det bokade bordet för tolv, är till tolv mustaschprydda män. Folk kommer ju undra. Vad är vi för några udda typer? Tillhör vi något ordensällskap, frimurare, skull and bones, vad vet jag?

Tänk om vi kunde enas om ett hittepå svar: Vi tillhör en orden om tolv personer som till större delen av året livnär oss av cabbage and trout och vår mustasch har sin botten i vår fasta övertygelse om att vikingen Sven Tveskägg inte alls bar skägg utan mustasch.

Tyvärr tror jag inte att det kommer bli något av vår mustasch-kamp. Några i vår grupp kommer antagligen inte kunna slita sig från sin tredags skäggstubb. Andra är rädda för att se dumma ut i klen skäggväxt. En tredje kommer tycka att tävlingen är onödig och barnslig.

Men drömma får man!

http://ikroppenmin.blogspot.se/