Dagen D är imorgon

Mina vobblers är gjorda, kajaken har införskaffats, fiskar har fångats på mina egna beten. Hulliglösa, blyfria beten med miljövänlig färg och lack. Gjorda helt för hand där det enda elektriska verktyget har varit borrmaskin. Kontursåg, filar, kniv, sandpapper, hobbyfärg, pensel, stålrör, bågfil, bikarbonat, superlim och plexiglas har varit det som använts.  Så långt allt gott. Det har blivit Gös till middag och oförglömliga dagar på sjöar.

Sean Rowe och låten Wet har kvalat in på min spellista moll. Så ock Långsamt med Mando Diao. Imorgon är dagen D. Får jag bra besked så ska jag springa milen och ta i precis allt vad jag kan, det ska göra ont, jag ska känna mig så levande jag bara kan.

Huden är tunn, blåmärkena är många, såren lika så, utslagen finns kvar, mina naglar klyvs.

Men det som föranleder dagen D är att jag vid olika tillfällen haft kraftigt magont till och från sedan november. Magont som har bedömts som magkattar till följd av en medicin jag tar. När sedan magen började svälla upp bedömdes den vara fylld med lite luft.

Natten den 15 juni fick jag åter kraftig smärta i magen, denna gång gick inte smärtan över trots upprepade kräkningar, snarare var det så att jag inte kunde sluta att kräkas. Efter tre timmars jämrande med kräkningar så gav jag upp och ringde 112. Fick morfin i ambulansen varpå smärtan började avta efter ett tag.

Efter utredning i form av datortomografi och ultraljud samt prover visar det sig att jag har galla i blodet och höga levervärden samt tjock gallvägg. Läkare kommer fram till att jag har inflammerad gallblåsa. Men att jag även ska göra en magnetröntgen över lever och galla på grund av min tidigare sjukdomshistorik i form av Hodgkins lymfom.  Efter några dagar fick jag en kallelse till Kirurgmottagningen övre gastro. Inte ett gott tecken i Coronatider skulle jag säga. Av tidigare erfarenhet så får man glädjande besked via telefon eller brev, och tråkiga besked genom att uppta en läkares dyrbara tid genom ett fysiskt besök. En vecka från kallelse till fysiskt besök på sjukhus är lång tid och många tankar. Hoppas på något lätt. Typ din galla är lite dålig. Vi behöver plocka bort en del. Eller du behöver ta den här tabletten för att bli av med inflammationen.  Det sista jag vill höra är ”du har cancer i levern”.  Beskrev lite skämtsamt mitt första insjuknande i Hodgkins som en vägbula i livet.  Återfallet i Hodgkins beskrev jag som en Berlinmur att ta sig över.  Skulle jag ha ett andra återfall så skulle det kännas som att möta brottaren Aleksandr Aleksandrovitj Karelin ”lyftkranen från Novosibirsk” 191 cm och 129 kg och tvingas att satsa pengar på sig själv.

Over  and out BitterOtto