Vad har hänt? Jag har köpt bostadsrätt, flyttat, träffat en tjej, fått återkommande allergiska besvär och sålt min cykel för 250kr. Men framförallt har jag fått en ny chef. Inte bra. Fröken Asberger eller fru fyrkant med noll förmåga att läsa av en grupp.  Lika mysig som en kakelplatta utan golvvärme. Karisma som en löpandeband-fabrik. Hon meddelade kort att min tjänst kan komma att sänkas från 100 till 80 % bara sådär. Det har hon rätt att göra. Oavsett om assistansbeslutet är det samma. Jag blev mindre glad, undrade vad hon sysslade med, då hon talade om att flyt-timmar inte har existerat på flera år, att årsarbetstid inte finns där jag jobbar, och att medlemmarna inom facket (300 st) röstat EMOT att man ska få önska hur många procent man vill jobba då det nya systemet smart bemanning drar igång till våren.   

Min första tanke. Jag ska gå med i facket. Läsa in mig på mina rättigheter. Om jag sedan inte tycker om mina rättigheter, om rättigheterna inte är tillräckliga, då ska det synas. Jag ska försöka ställa till med ett himla liv. Men å andra sidan vill jag inte bli en offentlig figur.

Tanke nummer två: bara svälja skiten och skaffa ett annat jobb. Hade jag haft fysiken med mig, så hade jag sökt annat jobb. Något helt annat. Fast jag älskar mitt jobb.  Tanke nummer tre: hitta ett liknande jobb de resterande 20 %. Tanke nummer fyra, skriva en barnbok, hur svårt kan det vara? Som för övrigt skulle bli titeln på boken. Alltså vi pratar inte om något mästerverk, ingen Astrid Lindgren eller Alfons Åberg, bara att få något publicerat. Hur svårt kan det vara?    

Till dess: på nästa APT ska jag jobba för en god stämning, man vinner inget på att sura. Det mest konstruktiva är att försöka få henne att trivas och känna sig avslappnad i vår arbetsgrupp. Det är svårt att fatta tuffa beslut mot folk som man tycker om och känner för. Men framförallt vill jag ha ett trevligt möte nästa APT och framöver, det är segt som det är. Uppenbart är att hon inte prioriterar kaffe i sitt liv. Jag kommer sitta med en medtagen termos. Om jag hinner, så ska jag bjuda på någon form av bakelse, dock inte något som kräver fat, grädde eller vaniljsås. Tror inte att det skulle vara populärt då det skulle stjäla tid från APT…….

PS: blir nog bra till sist, men just nu känns min chef som en avbytare som fått hoppa in i Champions League-finalens nittionde minut med två väldigt skeva vänsterfötter som riskerar att förstöra allt.

Over and Out // BitterOtto

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Dagen D är imorgon   Mina vobblers är gjorda, kajaken har införskaffats, fiskar har fångats på mina egna beten. Hulliglösa, blyfria beten med miljövänlig färg och lack. Gjorda helt för hand där det enda elektriska verktyget har varit borrmaski...

Idag var rottet mågat som Per Ledin skulle sagt, och Fortum fick sig en släng av den heta sleven. Vem ringer en nionde gång på två dagar, när jag har lagt på luren varje gång? Det var min fråga till Fortums telefonförsäljare. Vad är problemet! Sluta ...

Hur var dejten? Tänk dig Saga Noréns röst i en kvinnlig variant av Carl Einar Häckners kropp och knopp, med sjukt högt gångtempo. Iklädd haremsbyxa, en virkad vit väst, under detta en tunn lila T-shirt. Under den, en svart tight och tunn tröja, by...

Frank Andersson förlorade sina första 40 matcher, ändå slutade han inte. Det säger något om en människa.  Thomas Wassberg har ett citat som blivit min favorit. ”Smärtgränsen den skiter jag i!” Detta som svar på en journalists fråga vart W...

Kan ju vara lämpligt att tala om att man lever. Om någon skulle läsa denna blogg och undra varför jag inte skrivit något sedan januari. Har genomgått en kraftig cytostatikabehandling för att behandla mitt Lymfom. Först var det fem behandlingar som sk...