Spridda tankar och diffusa iakttagelser

Den ryska ringsignalen

Farfar har en ringsignal på sin hemtelefon som låter likt melodin till ett ryskt tv-spel. I alla fall som jag föreställer mig ett. Farfar ser stolt ut när han dricker kaffe ur muggen med texten ”farsan är supertuff”. Det är alltid så. Dricker han inte ur den, så dricker han ur muggen: Världens bästa morfar. Själv får jag alltid en mugg med blommar, kanske pippi Långstrump eller något sånt.

Häxan från Blåkulla

Fick i veckan höra ett påstående om att jag säkert är ganska svår när det gäller inredning, att jag har mycket åsikter och så. Att eventuell kommande flickvän säkert skulle få ha sina duster med mig. Jag svarade väl inget så direkt, men tänkte att det var ju helt rätt. Exakt så har det varit. Fast nu har jag ändå lärt mig att kompromissa lite. Men när jag var 22 år och träffade drottningen av Blåkulla, då var det annorlunda. (Obs en snäll häxdrottning) Det var vår andra dejt, och jag skulle få följa med henne hem. Vi hade så roligt, gick på Hemköp & systemet, skrattade och hade fin kemi. Sedan öppnade hon lägenhetsdörren. Jag fick en chock. Möttes av en stor tingeltangel-krona i halltaket. Ett hem uppbyggt av kombinationen UFF och Indiska. Kryddat med krimskrams från loppmarknaden Gud glömde.

Väggarna krympte och drog sig mot mig. Den nyinhandlade kombinationen av glass, rött vin och vindruvor tycktes allt mer märklig. Vad är du för en häxa egentligen, tänkte jag, samtidigt som jag tyckte mig se hennes näsa växa sig krokigare och krokigare, bara av att jag tittade på den. När mörkret lagt sig så flydde jag efter en dålig ursäkt i panik över den lilla bron, för att landa i min egen lilla 1:a, lyssnandes på Bob Dylan med låten ” It Ain't Me, Babe ”, samtidigt som jag låg i sängen och tittade upp mot canvastavlan av Jimi Hendrix i en lugn blågrön harmoni.

Vill bara poängtera att jag inte är helt dum i huvudet. När chocken lagt sig fortsatte vi att träffas, och jag sa aldrig ett ont ord om hennes inredning. Jag tyckte ju om henne, och fick därmed se det som en del av henne, inget mer med det.

Nyår och stugan Gud glömde

Apropå förälskelse och uttrycket ”Gud Glömde” så ska jag nu berätta om nyår. Jag stod i badrummet och lekte väderkvarn, viftandes med mina armar, då det saknades handduk, lufttork, pappersservetter eller liknande.  Dessutom saknades det soptunna. Så jag uteslöt möjligheten att torka händerna med toalettpapper. Jag ville ju inte torka händerna och sedan spola ned toapappret. Då skulle jag ju ha tvättat händerna i onödan. Jag och mina blöta händer tog ett raskt kliv ut i köket till mina vänner. Det plingade på dörren och där stod hon. Kanske det vackraste som stått i ett par skor. Tänk er en yngre Malin Moström (fotbollspelaren) fast kortare, kanske 165 cm, mörkt halvlångt hår, smilgropar, lite lätt fräknig, markerade ögonbryn, normalbyggd. Gröna eller blå ögon, antagligen grönblå.

Hon skakade hand med alla. Jag hälsade såhär: Hej Hej! Otto heter jag, jag ska inte skaka hand, för jag är blöt om händerna! Bra start.

Sedan var det bastu och badtunna. Jag, Gösta och hans dotter tillsammans med Frida den den extremt fina tjejen från norr, (nu stammar jag i texten, samtidigt som jag googlat bilder på Malin Moström och insett att de inte gör Frida rättvisa) hamnade i bastun, då badtunnan var full. Katastrof nummer två. När Gösta det-sociala geniet och hans dotter gick ut för att ta luft då och då. Hamnade jag och Frida själva. Önskade då att jag bar personligheten av före detta handbollspelaren Magnus Wislander, men vet med mig att jag mer har en personlighet likt den vresige och fåordiga skidåkaren Thomas Wassberg. Jag lyckades ändå ta lite initiativ och hålla igång ett samtal. Lite stelt, men samtalet handlade om henne i alla fall, och hon fick berätta saker om sig själv och så.     

Sedan fick jag lite panik, flydde till badtunnan över rädslan om att bli lämnad själv med Frida igen. Rädd för mitt ordförråd skulle få mig att bli sedd som bastuns Forest Gump.  Det blev ett byte och badtunnefolket gick mot bastun. Alla utom Fridas bästa vän Amanda. Frida flydde bastun när allt folk kom. Hon gick mot mig och Amanda i tunnan.

Men hon sa att hon var rädd att det skulle vara för varmt.  Sedan stod hon där på stegen doppade fötterna, vände och vred på sig, klagade på värmen. Doppade sig lite, ställde sig på stegen, klagade lite och så höll det på innan hon till sist satte sig i badet. Där var det ganska avslappnat, kanske tack vare Amanda den gemensamma vännen.

Vid middagen på kvällen fick jag beslutsångest igen. Två plaster var lediga. En bredvid Frida och en längst bort på andra sidan bordet i trygghetens hörn. Efter velande, valde jag till sist tryggheten. Senare hände något märkligt. Jag fick en blick. En lång och lite flörtig. Jag drabbades av ett nervöst chocktillstånd. Vände snabbt bort mitt huvud, tittade upp i taket, ut genom fönstret, ned i tallriken och kanske snabbt över bordet igen.  Något programledaren Filip Hammar skulle beskriva som jag i det ögonblicket andades en okysst aura. Extremt osexigt.

Jag satt där med min värk och stelhet, och kortisonsalvan mot klådan i högsta hugg om kvällarna. Så blicken kom så oväntat. Varför jag? Ful ä jag också. En insikt jag ganska nyligen skaffat mig. Sedan jag tittat på fotografier av mig själv. Jag ser stelopererad ut. Smal och deformerad. Tidigare levde jag i den falska förhoppningen om att jag ändå såg ganska ok ut. Vilket jag baserade på att två oberoende personer i gymnasieklassen röstade fram mig som den snyggaste killen (vi var sex stycken killar i klassen, så inte mycket att skryta med). En Syriansk tjej och klassens bisexuelle kille stod för dessa åsikter. Jag blev glad men förvånad.  

Men varför fick jag blicken av Frida?? För mig helt oförståeligt.

På kvällen skulle det väljas rum att sova i. Det naturliga hade varit om jag och Frida delade på vardagsrummet då det fanns två bäddsoffor där. Paret Amanda och Gabbe kunde dela på dubbelsängen i rummet mittemot toaletten, genomgångsrummet mellan kök och matsal. Men jag fick välja. Det uppstod ett krig i mitt huvud och mina tankar brottades med varandra. Såg framför mig att jag inte skulle kunna föra ett vettigt samtal då Frida och jag vaknade. Tänkte att jag säkert inte skulle kunna somna, att jag skulle tvingas gå och kissa, minst en gång för att jag inte skulle kunna sova. Jag skulle vara rädd för att väcka folk. Samtidigt var det min chans att prata med Frida innan Jägaren-och sociala geniet Gösta anlände nästa dag utan sin dotter, och då skulle det vara kört.Om inte Frida innan dess på något sätt fattat tycke för min personlighet. Det slutade ändå med att Amanda och Gabbe fick sova med Frida i vardagsrummet. Feg som jag är tog jag dubbelsängen i genomgångsrummet.  

På nyårsafton fattade Gösta och Frida tycke för varandra. I alla fall för en stund. Övrigt var det en fantastisk nyårshelg. Trots att själva platsen för firandet var lite av ett skämt, och de som hyrde ut var ett fall för Uppdrag Granskning.

Sämsta födelsedagen  

Farfars nio år yngre syster dog på hans 95års dag, så han fick grattis- samtalet från systersonen. Fyra dagar senare klappade farfar ihop i sin lägenhet. Pappa hittade honom orörlig tvärs mellan badrum och hall, liggandes med huvudet i en pöl av blod och spya. Farfar var vid medvetande och klar i huvudet, men kunde inte röra sig. -Hur är det frågade pappa. –Hyggligt , svarade Farfar. Sedan fick han åka ambulans.