Jag och min vän prästen gick på Krakows centrala gator och letade efter någonstans att äta middag. Vi var ovänner. Eller snarare var det så att jag var trött och mycket hungrig. Prästen var ute efter panerad ost, och den klassiska turistfällan, torget i gamla stan. Samma torg där vi åt lunch, och jag serverades en fullkomligt menlös och smaklös rätt. Jag ville gå på Hotellreceptionens rekommenderade restauranger, alternativt någon mysig innegård i gamla stan. Inte ett torg bestående av tusentals turister.

 Där gick vi och letade och jag blev argare och argare för varje mysig innegård som han dissade, med motiveringen: ”ska vi verkligen sitta i den här bunkern” eller ”Ukrainsk mat, är inte det lite tråkigt när vi är i Polen”

Till sist hamnade vi återigen på torget och jag insåg att Prästen var lika envis som jag. Av hunger beslöt jag mig för att ge upp mina förhoppningar om god mat och godta torget för intag av middag. Men glad det var jag inte.

Bittert utbrast jag ”du: jag skiter i vart vi äter, jag är så hungrig, så vi kan gå till McDonald's om det är så”

Mest arg var jag över att han vägrade godta min kompromiss: Middag på en mysig innegård, därefter öl och efterrätt på torget, för att njuta av kvällssolen och titta på folk.

När vi gick där runt torget för att leta efter restauranger som serverade panerad ost, såg vi ut som två stycken riktigt vilsna turister. En inkastare dök då upp från ingenstans och vände sig till min vän. Men det var ingen vanlig inkastare, nej han ville få oss att gå på ”best sex club in Krakow”

”NEVER IN MY LIFE”, svarade min vän prästen.” Why?” undrade inkastaren. Min vän prästen svarade inte, utan ökade bara tempot, tittade rakt fram och försökte vifta bort inkastaren med avvärjande handrörelser.

Så här får det inte sluta tänkte jag, vi måste få inkastaren att skämmas. Väl medveten om att Polen inte är ett så sekulariserat land som Sverige, såg jag min chans att få porrnissen att skämmas. Så jag bestämde mig för att svara åt min vän. Jag vände mig till inkastaren så att jag fick ögonkontakt, sedan svarade jag: ”HE IS A PRIEST YOU KNOW!”  

Det tog skruv. Likt en skamsen hund vände inkastaren blicken ned i marken och skyndade bort från oss. Min vän prästen fick feeling och ropade: ”GOD BLESS YOU!” Och plötsligt var vi bästa vänner igen, prästen och jag. Som vi skrattade och kommenterade denna händelse på väg för att möta prästens bror Gabbe.