Intensivvårdsavdelningen 2010-09-01 Dag 2

Andra arbetsdagen och första arbetspasset med Klas. Klas verkar ibland lite velig, stressad och med en tendens att inte alltid göra saker i rätt ordning. Han känns inte lika lugn som på introduktionen i förrgår. Men han är oerhört trevlig och snäll. Tycker om att ha honom som min handledare.

Vad roligt att den heta tjejen jobbade idag med. Hon kom fram till mig efter att hon tagit blodprov på en patient. Hon visade sin högra arm och frågade om jag stuckit någon förut. Hade jag inte gjort det, fick jag gärna sticka henne, hon hade bra kärl förklarade hon. Jag blev glad. Men avbröts på en gång av handledaren Klas som dök upp från ingenstans, också han med uppkavlad ärm, jag har också tydliga kärl. Självklart får du sticka mig om du vill sa han. Klas kärl var så stora att jag nästan fick kväljningar, var tvungen att titta bort och andas djupt. Ha lite känsla tänkte jag. Kom inte här och stör.  

När det var dags att välja sen eller tidig lunch valde den heta tjejen samma lunch som mig och Klas. Var det verkligen en slump tänkte jag. Eller ville hon kanske prata med mig. Efter en stunds prat på lunchen visade det sig att hon var sambo. Tråkigt tänkte jag, varför är alla roliga och heta tjejer upptagna. Undra om hon är sambo med en kille eller tjej?!

Dagens hang- up: Ibland är det skönt att få bekräftat att även solen har sina fläckar. För en kort stund råkade Klas nästan ut för en solförmörkelse i mina ögon. Fast själv var han helt ovetandes om vad han ställt till med. Jag kanske borde sagt något. Klas förklarade för mig att vi skulle in och ta blodprov på en polsk dam som suttit i koncentrationsläger under andra världskriget. Han berättade att det var mycket viktigt att läsa av situationen, vara lugn och snäll, eftersom att hon säkert upplevt de mest fruktansvärda saker.

Efter minst tre misslyckade blodprovsförsök, sa han till henne att han skulle sluta plåga henne. Hon skulle istället få göra en frukostbeställning. Då hon inte visste vad som serverades kom Klas istället med förslag. Hans första förslag var Gröt!! Jag trodde inte mina öron, sa han gröt! Säg vad som helst men inte gröt! Eller för all del, föreslå soppa till lunch också, nu när du ändå är igång!! Mycket riktigt blev den gamla damen som nästan hyperventilerade sedan blodprovsförsöket helt rasande. Va fan, ingen gröt!! Nej, nej, nej, skrek hon.

Vad trodde KLas att hon åt i koncentrationslägret egentligen? Fil, yoghurt, färskt bröd med ost och marmelad? Att han inte läste av henne bättre än så. Förstod han inte på hennes reaktion vilka fruktansvärda bilder och minnen han framkallat hos den asplövslika lilla damen genom att föreslå gröt. Hon fick två stycken ostmackor och kaffe till dem. Verkade nöjd.

Tidigare då Klas stack henne så tyckte hon att det hela var mycket obehagligt. Jag fick hålla hennes ena hand. Hon kramade den hårt. Jag strök henne försiktigt med tummen över handen samtidigt som jag såg hennes inbrända siffror på överarmen. Jag blev alldeles gråtfärdig. Fick en klump i halsen, alla otäcka bilder jag sett från olika dokumentärer dök upp i mitt huvud. Önskade att jag kunde förvandla mig till någon sorts varm vålnad som bara gick omkring och spred lugn, en vålnad som gav henne värme och en famn av trygghet.

Efter att ha försökt sticka henne på minst tre ställen gav Klas upp. Han tyckte att det var dumt att orsaka henne onödig smärta. Det gick ju att be någon från en annan våning att komma och sticka henne i fingret, eftersom att det gick bra att ta detta prov på det sättet. Varför gjorde ni inte det från början tänkte jag. Men sa inget.

Sedan visade det sig att en annan tjej gjort ytterligare minst tre nya blodprovsförsök, innan att någon till sist fick ta provet i fingret. Jag trodde inte att det var sant. Den stackars tanten som snart var nittio år hade alltså fått mellan sex till åtta stick i armar och händer helt i onödan! Varför stack de inte i fingret från början? Om det var ett prov som det räckte att göra så. Dessutom med tanke på vad hon tidigare upplevt. 

I övrigt har dagen varit bra och lärorik. Men det är dessa händelser som fångat mina tankar. Allt annat har trängts undan.       

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Dagen D är imorgon   Mina vobblers är gjorda, kajaken har införskaffats, fiskar har fångats på mina egna beten. Hulliglösa, blyfria beten med miljövänlig färg och lack. Gjorda helt för hand där det enda elektriska verktyget har varit borrmaski...

Idag var rottet mågat som Per Ledin skulle sagt, och Fortum fick sig en släng av den heta sleven. Vem ringer en nionde gång på två dagar, när jag har lagt på luren varje gång? Det var min fråga till Fortums telefonförsäljare. Vad är problemet! Sluta ...

Hur var dejten? Tänk dig Saga Noréns röst i en kvinnlig variant av Carl Einar Häckners kropp och knopp, med sjukt högt gångtempo. Iklädd haremsbyxa, en virkad vit väst, under detta en tunn lila T-shirt. Under den, en svart tight och tunn tröja, by...

Frank Andersson förlorade sina första 40 matcher, ändå slutade han inte. Det säger något om en människa.  Thomas Wassberg har ett citat som blivit min favorit. ”Smärtgränsen den skiter jag i!” Detta som svar på en journalists fråga vart W...

Kan ju vara lämpligt att tala om att man lever. Om någon skulle läsa denna blogg och undra varför jag inte skrivit något sedan januari. Har genomgått en kraftig cytostatikabehandling för att behandla mitt Lymfom. Först var det fem behandlingar som sk...